Varför laga glaserade potatisar
Att göra egna glaserade potatisar ger en helt annan smakupplevelse än att köpa färdiga varianter. Balansen mellan det söta sockret och det salta smöret lyfter hela måltiden till en ny nivå. Det är dessutom ett billigt och festligt sätt att servera vanlig potatis på. Många uppskattar den blanka ytan och den mjuka insidan som karaktäriserar detta tillbehör.
Följ dessa 4 steg till glaserade potatisar
Koka potatisen: Skala potatisen och koka den i saltat vatten tills den är nästan helt mjuk. Häll av vattnet i ett durkslag och låt potatisen ånga av ordentligt. Det är viktigt att ytan är torr innan de ska ner i pannan.
Smält sockret: Strö ut sockret i en kall stekpanna i ett jämnt lager. Värm upp pannan på medelvärme utan att röra om förrän sockret börjar smälta och bli brunt. Håll noga koll så att det inte bränns vid då det går snabbt mot slutet.
Tillsätt smör: Lägg i smöret i det smälta sockret och rör försiktigt tills det har blandats till en jämn karamell. Om det klumpar sig kan man tillsätta en liten skvätt vatten för att lösa upp det. Sänk värmen något så att inte glasyren blir för mörk.
Glasera potatisen: Lägg ner potatisen i pannan och vänd runt dem försiktigt så att alla sidor täcks. Låt dem steka i några minuter tills glaserade potatisar ser blanka och fina ut. Servera dem varma direkt från pannan.
Mina bästa tips till glaserade potatisar
För att lyckas med glaserade potatisar är det bäst att använda kalla eller väl avrunna potatisar. Om de är fuktiga kommer sockerlagen inte att fästa lika bra på ytan. Man kan med fördel koka potatisen dagen innan och förvara den i kylskåpet.
Var försiktig när du smälter sockret så att temperaturen inte blir för hög. Om karamellen blir för tjock kan en matsked vatten göra den smidigare igen. Använd en rymlig stekpanna så att alla potatisar får plats utan att ligga på varandra. Det ger det jämnaste resultatet för dina glaserade potatisar.
Se även
kungskrabba med vitlökssmör,
nyttig smoothie eller
lyxig räksallad för fler recept att inspireras av.
